Alla inlägg under augusti 2011
Hjärtslag.
Jag kallar det för en fobi, men egentligen är det ju inte så. Det är en rädsla, en rädsla som jag tror finns där för att inte låta någon komma för nära. Det är när man hör hjärtslag man kommit för nära inpå, då är man inte längre bara och rör på utsidan, då lyssnar man också på de som finns där inne, det som bara är mitt.
Han är nog det finaste jag sett och han heter Mio.
Jag ser nya ansikten varje dag nu. Man känner av rivaliteten mellan tjejerna, vissa sitter och viskar och andra säger det högt, ni vet, sånt som gör att vi står framför spegeln i flera timmar.
Det har redan bildats grupperingar i klassen, jag passar inte in någonstans endå tillhör jag en av dessa grupper, man har en dag på sig, nu är det försent.
Jag vill skriva precis allt här, men det är så svårt att formelera alla mina känslor till ord, känslorna är för många. Jag önskar att jag var en sånn som kunde skriva sådär fint, sådär så att det nästan gör lite ont att bara läsa.
Jag önskar ofta att jag var sådär..Fin.
Jag såg honom på gatan igår.
Jag kände hjärtat i halsgropen och hela världen snurrade, alla utom han och jag.
Det var inte han... Och jag gick vidare med ett svidande hjärta.
"Varför lyssnar du på så sorglig musik?"
"För att den är sådär vacker, duvet.."
"Nej, man blir ju bara ledsen."
Min syster.